FI SV

Visste du detta om personbeteckningen?

29.8.2017 12.00
Pressmeddelande

Varje finsk medborgare och person stadigt bosatt i Finland har en personbeteckning. Det är ett noggrannare sätt än namnet för att identifiera personer, eftersom två personer inte kan ha samma personbeteckning. Personbeteckningen gör oss unika och individuella och binder oss till den finländska befolkningen.

Personbeteckningen togs i bruk i Finland på 1960-talet. Personbeteckningen (arbetspensionsnumret, socialskyddssignumet) utvecklades 1962 av matematikern, försäkringsmannen Erkki Pale som knäckte krypteringar under kriget. Han ansvarade för skapandet av ett datasystem avsett för att behandla arbetspensionsuppgifter i Finland. Till sin hjälp hade han matematikern Matti Kurimo.

Vem får en personbeteckning?

I dag får varje barn som föds i Finland automatiskt en personbeteckning. En finsk medborgare född utomlands får en personbeteckning då magistraten på begäran av föräldrarna har registrerat barnet i befolkningsdatasystemet (BDS). En utländsk medborgare som flyttar till Finland får en personbeteckning då han/hon på sin begäran registrerats i BDS.

Personbeteckningen består genom hela livet

Personbeteckningen är bestående. Personbeteckningen ändras endast om det absolut är nödvändigt för att skydda personen vid sådana situationer där det riktas ett uppenbart och bestående hot mot personens hälsa eller säkerhet eller någon annan än personbeteckningens innehavare upprepade gånger har missbrukat beteckningen. I övervägandet om att ändra personbeteckningen förutsätts att användningen har orsakat en betydande skada för den rätta innehavaren och att ändringen kan hindra att missbruket fortsätter.

En personbeteckning som sparats i BDS kan ändras även om personen enligt lagen fastställs tillhöra det motsatta könet. Personen kan naturligtvis även ändras om det förekommer ett fel i det (t.ex. fel födelsedatum).

Personbeteckningen har en central roll i de elektroniska tjänsterna

Personbeteckningen utför i dag samma syfte som det grundades för, det identifierar personen. Personbeteckningen garanterar att personens identitet förblir den samma i olika samband. Personbeteckningen gör det även möjligt att kontrollera personens identitet elektroniskt i stället för att personen vid varje identifikation ska komma och personligen visa upp sin identifikation.

Detta utnyttjas till exempel i Suomi.fi-tjänsterna. Suomi.fi-identifikationen erbjuder flera sätt att identifiera sig, men alla baserar sig på personbeteckningen och dess förmåga att precisera personerna.

Det mest bekanta sättet i sådana här identifikationstjänster torde vara identifikation med nätbankskoder. När banken tar en person som sin kund kontrollerar den personens identitet med hjälp av ett personbevis beviljat av polisen. Efter detta blir personbeteckningen en identifierande kod även i bankens system.

Personbeteckningen blir det som kallas transportkod. Till exempel när du identifierar dig med bankkoder kan dina uppgifter granskas i BDS med hjälp av personbeteckningen. Identifikationen knyter även personen till de verksamheter som utförts. I elektroniska tjänster som baserar sig på stark elektronisk identifiering kan kunden bl.a. beviljas en rätt eller en förmån utifrån en elektronisk ansökan.

Vad berättar personbeteckningen?

Personbeteckningen bildas så här:

Personbeteckningen bildas så här.

Personer som har samma födelsetid skiljs från varandra med individuellt nummer, i det här fallet är det 003. Hos män är numret udda och hos kvinnor är det jämt. I praktiken är det individuella numret något tal mellan 002–899.

Exemplet ovan på en personbeteckning tillhör alltså en man som är född den tionde januari 1990.

Kontrollsiffran räknas ut genom att dividera personbeteckningens första nio nummer med talet 31 och jämföra resten (1–30) med en tabell som ger ett svar för varje värde på resten. I det här fallet divideras alltså talet 100190003 med 31. Tabellen visar att kontrollsiffran är K.

Resten fås genom uträkning eller med en fickräknare enligt anvisningarna på sidan http://vrk.fi/henkilotunnus. På samma sida finns även en tabell med kontrollsiffror.

 

Källor:

intervju 26.5.2017, direktör Timo Salovaara, BRC

Merja Kinnunen: Henkilötunnuksen yhteiskunnallinen merkitys, http://web.archive.org/web/20070913224147/http://www.uta.fi/~ssjaar/sptiivis.html

http://vrk.fi/henkilotunnus

https://fi.wikipedia.org/wiki/Erkki_Pale

https://fi.wikipedia.org/wiki/Henkil%C3%B6tunnus

Finland100 Finland100 henkilötunnus personbeteckning